.
KULTURUDDENS ILLUSTRERADE TEXTTAVLOR

Ljugarns Kulturudde bekostade under åren kring sekelskiftet 2000 ett antal ramade texttavlor, uppsatta i olika, mer eller mindre "offentliga" byggnader i Ljugarn med korta beskrivningar av resp. byggnads historia. Tavlorna har i regel textats och illustrerats av klockaren i Levide, Gösta Lindgren.

Texterna, men utan tillhörande illustrationer, återges nedan. 
Här en förteckning från söder till norr:
 
     Jaktstugan på Skarpholmen
 
     Frithiof-Pelles fiskebod (med soldaten på taket)

     Pråmboden med Lausholmarpråmen
     Ljugarns fiskehamn (i Gunnar Östergrens bod)

     Vandrarhemmet

     Strandbygdsmuseet

     Strandbastun

     Sjöviksgården

     Missionshuset

     Hemängen (i skyltskåpet på Storvägen)
     Espegards konditori

     Strandkafeet
     Snickerifabriken

     Konsum

     Bikupans daghem

     Posten

     Ljugarns Handels AB

     Semesterbyns alla stugor

*****

HEMÄNGEN

Detta fina lilla ek-, hassel- och björkänge - ljugänningarnas ögonsten - räddades 1939 från tomtexploatering av David Ahlqvist och Ardre Hembygdsförening, som fick Ardre kommun att köpa in området.

Det hävdas varje sommar av frivilliga krafter som fagar på våren och slår och räkar i mitten av juli

*****

SJÖVIKSGÅRDEN

I november 1930 beslöt Föreningen LBV (Ljugarnsbadets Vänner) att låta uppföra en "societetspaviljong" vid Ljugarnstranden. Mark förvärvades av Emil Östman för 25 öre kvadratmetern och ordern gick till firman Hoffman & Stenström i Burgsvik.

Paviljongen, som invigdes den 11 juli 1931 med egen badkamrer, har sommar som vinter bl.a. använts för sammanträden, teater, filmvisningar, föredrag, konstutställningar, cafeservering, bröllopsmiddagar, gymnastik, bridge, bingo och schack.

Åren 1940-1941 fungerade "Societetshuset" eller "Sohuset" som det snart kom att kallas som militärförläggning.

1950 övertogs huset av en för ändamålet bildad bygdegårdsförening och döptes om till Sjöviksgården. Under åren 1993-1996 renoverades fastigheten både in- och utvändigt.

Bland de många som genom åren ägnat sina krafter åt husets underhåll och utbyggnad bör Stig Malmberg särskilt nämnas.

I mitten av 1600-talet låg "Lavas kalkugn" någonstans här på Sjöviksudden.

*****

LJUGARNS VANDRARHEM 
Sveriges mest museala

1852 utdömdes den gamla Strandridaregården från början av 1700-talet som tjänstebostad. Några år senare uppförde tullverket ett nytt tullhus i sten på samma tomt. 1950 drogs Ljugarns tullstation in för gott.

1960 inredde Svenska Turistföreningen vandrarhem i huset med 31 bäddar och numera fyra museer alldeles om knuten.

Strandridarens forna ladugård omvandlades till matsal för vandrarhemsgästerna och tomtens många trädgårdsgångar, rabatter, bärbuskar och stora berså försvann.

*****

KONSUM LJUGARN

Konsum Ljugarn bildades 1908 och fick sin första butik i den s.k. Kopparmyntsbanken, det lilla röda trähuset på Storvägen 24, numera sommarstuga. På den tiden låg dock huset på andra sidan vägen.

1920 flyttades butiken till den nuvarande lokalen, Storvägen 89, som sedan byggts ut flera gånger.

Under hela 1920-talet fanns det en filial i Ardre (näst sista huset på höger hand på Visbyvägen före avtagsvägen till Katthammarsvik).

*****

LJUGARN-EPOKEN CLAUDELIN

I drygt 70 år dominerades affärslivet på Ljugarn helt av tre generationer i den från Svensk-Finland inflyttade släkten Claudelin.

Omkring 1830 förvärvades den kände Visby-köpmannen Jacob Dubbes Ljugarn-rörelse av Olof Gottfrid Claudelin. Han avled 1850 och efterträddes då av sonen Jacob Gottfrid. 1905 övertogs rörelsen av sonsonen Olof (död 1924).

Familjen, som ägde stora markområden inom samhället, bedrev bl.a. kalkhantering och skogsbruk samt sjöfart på egna skutor. Vidare handlade man med alla tänkbara sorters dagligvaror och järnartiklar samt sålde vin.

I modern tid omvandlades den forna butikslokalen, uppförd omkring 1865, till restaurang. 

Mittemot ligger den ståtliga bostaden, Claudelinska huset.

*****

ETT BLICKFÅNG PÅ STORVÄGEN

Skomakaren Axel Emil Jakobsson (1876-1960) hade i huset bakom skyltskåpet sin verkstad för skor, stövlar och seldon.

Sommarljugänningarna tog med sig sina skor från fastlandet för att få dem halvsulade hos honom.

Sina produkter ställde han ut i ett enklare skyltskåp av trä, placerat vid tomtgränsen mot vägen.

Det nuvarande, större skåpet, krönt med skylten "Skomakare", uppfördes omkring 1930 och restaurerades år 2001. Sedan 2002 har det utnyttjats som utställningsskåp av Ljugarns Kulturudde.

*****

FRÅN ELSAS GODA VEDSPISBULLAR TILL FREJS FESTLIGA MENY

Först nere på Ljugarnstranden på 1920-talet var Mila Ahlbin med Milas Cafe’.

På 1930-talet övertogs och utvidgades rörelsen av Elsa Levander, fortfarande ihågkommen för sina härliga, vedspisgräddade bullar.

Frej Hägglund, som tillträdde 1982, har genom flera om- och tillbyggnader förbättrat sjöutsikten och omvandlat ett välrenommerat strandcafé till en resursrik och populär sommarrestaurang.

*****

SKOLHUSET PÅ LJUGARN

Storvägen 88

Vid en omfattande reparation år 2000 visade det sig att underlaget för det första lagret tapeter i den södra, äldre delen av huset utgjordes av dagstidningar från år 1887 (troligen byggnadsåret). Den norra delen torde ha uppförts omkring 1920.

Sistnämnda år beslöt Ardre kommunalstämma att för 8.500 kronor förvärva lägenheten 1/640 mantal Botreps med tillhörande hus, varefter detta uppläts med nyttjanderätt till Ardre församling, som där inredde lärarinnebostad och skollokal för "å Ljugarn boende, till Ardre kommun hörande skolpliktige barn".

Virke till om- och tillbyggnad hämtades ur skogen vid Skansen (det gamla kalkbrottet norr om samhället).

Före 1920 fick Ljugarn-barnen vackert traska den långa vägen till det dåvarande skolhuset vid Ardre kyrka (numera församlingshem).

1967 lades folkskolan ned för att under åren 1968-1993 ersättas av Ljugarns förskola.

Sedan 1994 inrymmer det gamla huset föräldrakooperativet Bikupan.

*****

HOLMBOLAGET, PRÅMEN OCH LAUSHOLMAR

År 1860 inköptes Lausholmar (Storholmen, Gräsholmen och Skarpholmen) av Holmbolaget, bildat samma år av 17 bönder i Alskogs socken. Köpesumman var 10.052 riksdaler banco.

Ända fram t.o.m. sommaren 1980 arrenderade bolaget ut betet på Storholmen. Man skördade också gräset på holmarna.

För ut- och hemtransporter av hästar och kreatur liksom för ilandföring av det slagna höet har bolaget successivt byggt fyra pråmar. Den sista, byggd 1927, ligger idag i pråmboden. Till en början togs pråmen på släp efter tre eller fyra tvåmänningar med både segel och gransegel. På senare tid användes en motorbåt som pråmdragare. Pråmen rymde ett tjugotal ungdjur eller tio hästar. De årliga i- och urlastningarna i Ljugarns hamn var ett livligt skådespel.

*****

BIT - FÖR BIT - FÖR BIT - FÖR BIT

Från Everts kiosk till Tony’s bar och grill Här - på Storvägen 68 - byggde ljugänningarna Evert och Ester Gustafsson 1946 sin första kiosk. Golvyta 3 kvadratmeter. Kylskåp var ett hål i golvet. Fotogenlampa.

1951 byggde de en ny kiosk. Golvyta 15 kvadratmeter. Kylskåp och elektriskt ljus.

1964 byggde de sin tredje kiosk på samma plats. Golvyta 52 kvadratmeter.

1996 övertog Tony Öst från Gävle kiosken efter Evert. Sedan dess har den byggts ut flera gånger till numera 140 kvadratmeter med bar och delvis taktäckt uteveranda.

1999 blev gatuköket restaurang med fullständiga rättigheter som - ensam på Ljugarn - bara är stängd på julafton.

*****

LJUGARNS FISKELÄGEN OCH HAMN

Fiskelägena var två: Gamlehamn norr om Sjöviksgården och Langbjenne längst västerut i den nuvarande fiske- och småbåtshamnen.

Från Ljugarn utskeppades sedan 1600-talet kalksten, kalk, timmer och spannmmål.

Fram till slutet av 1800-talet fanns det ingen kaj, Fartygens ankarsättning,"Gräsar", låg innanför Lausholmar.

Den äldsta kajanläggningen - den av statliga myndigheter anlagda Kronbryggan - tillkom på 1700-talet och låg där Lausholmarpråmen ligger i sin stora bod idag.

Stenkajen söder om fyren - Nybroen kallad - ersatte på 1920-talet en äldre träkaj. Där förtöjdes de lanthamnsbåtar som åren 1883-1939 gick runt ön med passagerare och gods.

Fiskehamnen med sina båda pirarmar anlades 1933. Den har muddrats och byggts ut flera gånger. Av fiskebodarna har några flyttats hit från Gamlehamn. Bodraden i väster uppfördes 1985.

Hamnen förvaltas sedan 1929 av Ljugarns fiskareförening.

*****

LJUGARNS HANDELS AB
Lantmannavägen 1

Gotlands Lantmäns Centralförening, GLC, grundad 1906, övertog 1936 handelshuset Claudelins stora röda magasin i Ljugarns hamn (numera strandbygdsmuseum).

På loftet lagrades säd för export och på bottenplanet förvarades importerade gödningsämnen m.m.

År 1947 flyttade GLC sin verksamhet till samhällets norra del. Här har "Lantmanna" genom åren utvidgat både varusortiment och lokaler.

År 1991 övertogs verksamheten av det nybildade Ljugarns Handels AB. I detta är ett stort antal ljugänningar och sommarljugänningar delägare.

Sedan 1998 svarar man också för postservicen på Ljugarn. I en del av lokalerna inryms sedan oktober 2002 Klippstugans frisérsalong.

*****

LJUGARNS SNICKERIFABRIK
Storvägen 76

Carl Engström, född 1883 i Burs, startade (troligen 1912) Ljugarns Snickerifabrik (Snicken). Han utrustade bl.a. fabriken med en hög skorsten, armerad med resterna av gamla militära järnsängar.

1920 sålde han rörelsen till K. J. Nilsson från Lye, som 1926 överlät den till Frithiof Bergman, Ljugarn. Vid dennes död 1946 övertogs verksamheten av sönerna Fritz och Ivar. Från 1952 stod Ivar ensam som ägare.

Åren 1973-91 drevs rörelsen av sex tidigare anställda.

1991 förvärvades den av Bengt-Ove och Cilla Ohlsson, Stenstugu, Alskog, som kompletterade snickeriverksamheten med glasskärning. Bland Snickens specialiteter märks fönster, trappor och lusthus.

Genom en stor tillbyggnad 2002 utökades golvytan från 220 till 384 kvadratmeter.

*****

LJUGARNS BADPENSIONAT

Huvudbyggnaden flyttades från annat håll till sin nuvarande plats omkring år 1900 för att fungera som sommarbostad åt en kapten Dahl.

I början av 1920-talet förvärvades huset av Annie Claudelin, "fröken Annie", som i två etapper lät bygga till matsalen och glasverandan och öppnade badpensionat.

1961 köptes pensionatet av fru Elsa Pettersson, som drev det i drygt 20 år under namnet "Elsas".

1983-86 ägdes det av Visby-familjen Gauffin, som 1984 lät uppföra det stora annexet, bestående av 22 färdiglevererade rumsenheter inklusive toalett och dusch.

1986 förvärvades hela anläggningen av syskonen Lill och Lars Wiklund, som med användande av dansbanegolvet från festplatsen anlade den yttre altanen.

Sedan år 2001 drivs pensionatet av fastlänningar, som låtit anlägga den blåskimrande poolen.

*****

FREDRIK ÅBERG OCH JAKTSTUGAN PÅ LAUSHOLMAR

Notarie Fredrik Åberg föddes i Sundsvall 1878 och avled 1955. Han var gift med folkskollärarinnan i Ljugarn Vera Erlandsson, dotter till Bungemuseets skapare.

Fredrik och Vera bodde i huset på Lavas klint i norra delen av samhället.

Med sina juridiska kunskaper blev Åberg mycket anlitad av ortsbefolkningen. Han hjälpte dem att deklarera och med skrivelser till myndigheterna.

Holmbolaget beslöt redan 1880 att arrendera ut jakträtten på holmarna. Av bolagets protokoll kan man utläsa att Fredrik Åberg 1910 tillsammans med herr Olin betalade 15 kronor för jakträtten. 1926 skymtar han för sista gången i protokollen som en av tre jakträttsinnehavare.

Samma år utsågs Åberg till ordförande i Holmbolaget. Anledningen var att man skulle investera i en ny pråm - den som ännu existerar - och då behövdes det en extra kraftfull ordförande.

Åberg vistades mycket i sin jaktstuga ute på Skarpholmen - ibland ensam men ofta tillsammans med sina jaktkamrater. Det sades att han "satt därute och skrev".

Kring sekelskiftet 2000 bildade Alskogs, Ardre och Lau hembygdsföreningar samt Föreningen Ljugarn och Ljugarns Fiskareförening den s.k. Skarpholmskommitten som restaurerade stugan både ut- och invändigt.

*****

STRANDBYGDSMUSEET
f.d. GLC:s magasin

Magasinet uppfördes under åren 1895-96, troligen av handelshuset Claudelin. 1936 förvärvades det av Gotlands Lantmäns Centralförening (GLC), som byggde in ett litet kontorsrum nedtill innanför östra gaveln. GLC använde magasinet för förvaring av importerad konstgödning i bottenvåningen och spannmmål för export på loftet fram till maj 1947, då man kunde flytta över till det nya stora magasinet vid Lantmanna, sedermera Ljugarns Handels AB. Det gamla degraderades till buffert-lager.

1978 hade man överlastat det 180 kvadratmeter stora loftsgolvet, som brakade samman. Järnbalken och de många sågade bjälkarna under golvet tillkom då.

Magasinet restaurerades för museiändamål 1994-95 med hjälp av anslag från Wallenbergsstiftelsen och dåvarande Försäkrings AB Skandia.

*****

LJUGARN-POSTEN

Den 1. januari 1852 inrättades de första postanstalterna utanför Visby i de tre lanthamnarna Burgsvik, Fårösund och Ljugarn.

Ljugarnposten har hittills under ett och ett halvt sekel haft följande adresser och föreståndare:
1852-1857 Strandridaregården. Johan Tiljander.
1857-1867 Nya tullhuset (numera vandrarhem). Johan Tiljander.
1867-1909 Claudelinska huset. I tur och ordning Jacob, Annie 
                   och Ester Claudelin.
1910-1911 Nya tullhuset. Hanna Nordin.
1911-1982 Storvägen 14 (först i det gamla sedan i det nya
 
                  huset). Adolf Rosvall 1911, hans dotter Rosa
                   Swartling 1911-1959 och hennes dotter Ulla
                  
Harring 1959-1982.
1982-1996 Dåvarande post- och bibliotekshuset, numera
                  
privatbostad (en från Visby hitflyttad postbarack).
1996- Ljugarns Handels AB (f.d. Lantmanna).

*****

LJUGARNS MISSIONSHUS
Storvägen

Fram till 2002 den äldsta ännu i bruk varande av Svenska Missionsförbundets gudstjänstlokaler på Gotland. Sagda år övergick huset dock i enskild ägo.

Byggt 1884 som en enda sal med en öppen veranda på östra gaveln. Kostnad 700 kronor i insamlade medel. Starkt utvidgat 1927 med en tvåvånings vinkelbyggnad och vestibul.

Tavlan "Se, Jag står för dörren och klappar" målad omkring 1920 av Edvard Ahlkvist, (David Ahlqvists farbror). Rodret härrör från Gunnar Olssons samlingar.

Marken skänktes av närmaste grannfrun i norr, Margaretha Wallander.

*****

LJUGARNS VARMBADHUS
Dagens strandbastu

Huset byggdes 1923-24 "på tillskyndan av hälsovårdsmyndigheten" och med bidrag från Ardre Sparbank. Det innehöll till en början två badkar och en baderska, av vilken krävdes att hon skulle vara 30 år fyllda och gift.

Bastun tillkom i början av 1940-talet, då militär var förlagd i Sjöviksgården. Den elektrifierades på 1970-talet och restaurerades 1998 av Föreningen Ljugarn.

Ljugarbänken kom på plats 1992. Sitsen är ett trappsteg från folkskolan i Alva, lagd på en delad stock från Vamlingbo kyrka. Bordet utgörs av ett stenblock från fastlandet som suttit i ett av beredskapsårens värn längs Ljugarn-stranden.

*****

GULA GÅRDEN,
Storvägen 6

Manbygggnad och två flyglar, Under kalkugnstiden troligen kalkpatrongård.

Manbyggnaden utgörs av ett reveterat bulhus med källare och sannolikt ursprungliga 1700-talsfönster. Huset har förlängts mot norr med ett brygghus i kalksten. Även flygelbyggnaderna är uppförda i kalksten, den södra med 1700-talsport, den norra med en port från 1900-talet. Till gården hörde tidigare en stor ladugård, belägen norr om manbyggnaden på den nuvarande tomten Storvägen 10.

Traditionen vill veta att bulhuset - i likhet med många andra hus på Ljugarn - under senare delen av 1700-talet flyttats hit, troligen från Alskog. Kalkstensbyggnaderna kan ha tillkommit efter 1757, då en förordning trädde i kraft som medgav 20 års skattebefrielse för dem som byggde sina hus i sten i stället för i trä.

Markområdet ned mot stranden karakteriserades på sin tid av lantmätaren som "odugelig backa" och fungerade på 1700-talet som strandridarnas åker.

Det är beklagligt att man inte fullt ut lyckats reda ut gårdens byggnadshistoria. Här finns plats för forskning.

*****

 

Upp

Sidan uppdaterad: 25 september 2003
Texten är upphovsrättsskyddad och publicerad med författarens tillåtelse.
Copyright © 2003, Hans von Heijne.
Web-master: Jan-Folke Fernholm.