I en vik 200 meter norr om Vitvär finns ett bestånd av Martorn (Eryngium Maritimum). 

OBSERVERA! VÄXTEN ÄR FRIDLYST! Läs mer >>>

Martorn ser ut som en tistel men hör till en annan växtfamilj. Det finns 26 arter av martorn i Europa, främst i Medelhavsområdet. Endast en, Eryngium Maritimum, växer vilt i Sverige och förekommer sparsamt på sandstränder vid havet, från Bohuslän till Gotland och Öland. 

Växtens har sannolikt spridits med forntida sjöfart då handelsskepp ännu drogs upp på stranden. Växten har förmågan att förökas med rotsticklingar, det vill säga den kan bilda nya skott från sovande ögon på rötterna. När en uppdragen båt skjuts ut från en stranden kan en avsliten rotstump följa med  och sedan skavas av på nästa strand och rota sig där.

Den här viken har i gamla tider hetat Vidfarevik (viken för "dem som foro vida") och har givit fiskeläget dess namn (Vidfare --> Vidfär --> Vitvär). Vidfarevik ligger rakt nedanför vikingatidens handelsplats vid Kopungs i Ardre.

Andra fyndplatser i Östersjöområdet: Äldsta noteringen är från 1741 då Linné fann arten på Ölands västkust "wid Byrums sand ofwan för Horns Ladugård, på Hafsstranden", en sandstrand intill järnåldersboplatser. På fastlandet finns martorn till exempel på Skånes ostkust vid Stenshuvuds fornlämningar. Den har funnits på Listerlandet i Blekinge nedanför Ysanes boplatser från brons- och järnålder. Gotländska västkustens enda lilla bestånd av martorn finns omedelbart norr om Kronvalds fiskeläge nära Pavikens vikingahamn. På öns östra kust finns den vid Vitvär men också vid en annan vikingatida handelsplats, nämligen på stranden norr om Sysneudd nära Kaupungs i Östergarn. Växten finns även på Gotska Sandön.