Östergarn
Vykort c:a 1900-1905. Fotografiet är dock äldre, från 1880. Notera
"turisterna" på utsiktsberget.
Pennteckning från c:a 1850, av okänd konstnär
(möjligen Axel Herman Hägg i tonåren).
1738 var tornet illa medfaret och måste repareras
under påföljande år så att valvet ej skulle få fuktskador. Kyrkan
hade fått en ny klocka efter den ryssarna rövade bort 1717. Den
skulle inte få hänga i träspiran som hängde ihop med tegeltaket
eftersom pastor Neogard och hans sakkunniga ansåg att klockans tyngd och svängningar
skulle skada kyrktaket. Han
föreslog i stället att man på berget skulle bygga en särskild
stapel för klockan "där den bäst
kan höras och stå säkrast för skada". Församlingen protesterade
dock mot en sådan
osedvanlig upphängning. När tornet ändå skulle repareras ville man
hellre göra det så starkt och fast,
att klockan kunde hänga däruti. Biskopen fastställde då: "Om socknen uppsätter ett
vackrare och fastare torn, än det som nu är, kan deras begäran villfaras,
i annor händelse förbliver det vid pastors förslag".
P A Säve, teckning 1864.
Runt 1850 fick kyrkan en orgel av F W Scholander.
Då P A Säve besiktigade kyrkan 1864 fanns inte många
spår kvar av byggnadens ursprungliga unggotiska skönhet. Han fällde då kommentaren att
kyrkan "är mycket moderniserad
med brädgolf, takhvalf af trä i högkyrkan, fönsterna nymodiga o.s.v.
alldeles utan allt gammalt behag". Altartavlan tyckte ha var
en "modernt underlig tillställning" och dopfunten
"besynnerligt smaklöst modern".
Skolan på bergssluttningen intill kyrkan invigdes 1898.
Vykort c:a 1910
Källor: Gotländska kyrkoinventarier (Sune Ambrosiani.
Stockholm 1912). Gotlands kyrkklockor och ringningsseder (Ingvar Rohr.
Varberg 1985). Svenska kyrkan om pastorat Östergarn (Internetdokument).
Sidan uppdaterad: 1 maj 2003
Copyright © 2003, Jan-Folke Fernholm.
