Hem | Ortens historia | Livsvillkoren | Lotsarna | Bebyggelsen | Web-logg | Författaren

Nybroen 

Denna hamn     Episoder     Nästa ställe

 

Vid början av 1830-talet var hamntrafiken på Ljugarn ungefär lika stor som till Katthammarsvik, Slite, Klintehamn och Kappelshamn. Varje år kom 35-40 fartyg, men de fick ligga ute på redden och kunde inte gå in till någon kaj. De dåliga hamnförhållandena blev efterhand besvärande och hämmade ortens utveckling. Handelsmännen i Ljugarn lät 1836 på egen bekostnad bygga en brygga om 42 ½ aln, men den placerades olämpligt där vattendjupet inte var tillräckligt. 1848 hade alla lanthamnar utom Ljugarn byggt eller påbörjat en lastbrygga.

Först 1850 började man med statliga medel bygga en stabil och säker lastbrygga här på orten. Arbetet gick långsamt, men entreprenören beviljades "prolongation" och till slut stod Nybroen färdig – sannolikt 1854, året efter att det nya tullhuset invigdes. Bryggan var gjord i trä och 1902 såg den ut så här – i Jacob Häggs ögon.

Nybroen förstärktes och göts i betong under 1920-talets första hälft. Detta skedde under sakkunnig ledning av Torsten Nilsson, en ung ingenjör och sommarljugenning. 

Förutom att lastskutor kom och for, så trafikerades Ljugarn från 1876 till krigsutbrottet 1939 av lanthamnsbåten, som gick i en ringlinje runt Gotland – varannan gång medsols, varannan gång motsols. Båten kom en gång i veckan och förde med sig "stockholmsvaror". Den hugade kunde också få sig ett mål mat ombord. Här nedan är det Otto G Olsons affär i Ardre, som får påfyllning, för där står "Pesarns bokhållar'n" och språkar med John Nilsson, styrman på Gute.

Under ljumma sommarkvällar vid 1900-talets början användes den gamla träbryggan också för lördagsdanserna. Den var stor, rymlig och skodd med en list av grova stockar där speleman och åskådare kunde sitta. Då kom "ljugarnssorkar" och såptvättade bondpojkar från grannsocknarna ner till Nybroen för att ta en svängom med ljushyllta turistfröknar. 

Under 1900-talets senare del har Nybroen nyttjats allt mindre, underhållet försummats och tuffa vintrar gått hårt åt kajen. Här en bild från februari 1979, där lyktstolpens ispansar höjer sig över piren.

 

Upp     Episoder     Nästa ställe

Källor: Från Gutabygd 2001 (Årsskrift för den gotländska hembygdsrörelsen, ISSN 0349-9278). Som sommargäst på Ljugarn i början av 1900-talet (E-G Leksell. Gotlands elektroniska bibliotek). Den ljusa udden (Bo Hallin. ISBN 91-85716-63-4). Filip Ranle (nedtecknade kommentarer). 

Sidan uppdaterad: 30 januari 2002
Copyright © 2002-2011, Jan-Folke Fernholm.

End