Bunge
Vykort c:a 1900-1905. Förlag: C N:s Lj., Sthlm (no
3112)
1804 blev Daniel Söderberg kyrkoherde
i Bunge. Han lät mot allmogens vilja stryka över kyrkans medeltida
väggmålningar med tjock kalkvälling. Vid tiden för fotot ovan syns
därför inget av det idag berömda 1400-talsverket på norra muren i
högkyrkan, vilket skildrar ett stort slag som
enligt sägnen skall ha utkämpats här under medeltiden. Först 1917 lyckades man
avlägsna kalkskorpan och åter göra målningen synlig.
Intill kyrkan ligger ruinerna av den
medeltida prästgården, som ännu runt 1800 tedde sig som ett
ståtligt palats. Den revs 1807 på anhållan av samme pastor
Söderberg för att hans oxar och kreatur som gick där och betade inte skulle komma till skada.
På 1850-talet fick Bunge kyrka nytt
tak. Till detta användes takstolar av
furusparrar som var 56 fot långa (16,8 meter!) samt 8 till 9 tum i
lilländan.
En av kyrkans inventarier är denna
fattigbössa av skulpterad kalksten från omkring år 1200.
Foto, c:a 1910
1910 var fattigbössan flyttad ut nära
allmänna landsvägen. Den utgjorde även fot till en solvisare.
Enligt gammal sed skulle alla gotländska husbönder varje söndag besöka kyrkan,
även för att från predikstolen höra konungens bud och de allmänna
kungörelserna samt för att sinsemellan rådslå om varjehanda
socknens angelägenheter. Då ställde de också sina klockor efter
solvisaren på kyrkogården.
Källor: Gotländska kyrkoinventarier (Sune Ambrosiani.
Stockholm 1912). Skogens sagor ur Gotländska skrifter III ( P A Säve, ISBN
91-85716-04-9). Allmogen och Hussederna på Gotland ur Gotländska skrifter
IV ( P A Säve, ISBN 91-85716-05-7).
Sidan uppdaterad: 1 maj 2003
Copyright © 2003, Jan-Folke Fernholm.
