Ägare
Tullverket var länge ägare till huset alltsedan det byggdes vid
1800-talets mitt. 1950 drogs Ljugarn tullstation in för gott.
Här är förteckningen över några av dem som bott i tullhuset:
---
Första hyresgästen var Johan
Ferdinand Tiljander. Fadern var länsman i Kristianstads län. Johan Ferdinand
blev underlöjtnant vid Göta artilleriregemente och sedan tullinspektor i
Ljugarn. Han var gift med Carolina Wilhelmina Säve, en äldre halvsyster till
den kände P A Säve. Han var också Ljugarns förste (och ende)
postexpeditör, alltsedan posten på Ljugarn öppnades 1852. Första tiden
fick postverksamheten dock inrymmas i Strandridaregården tills nya tullhuset
var färdigt.
J F Tiljander var uppenbarligen välbärgad
eftersom han donerade 150 riksdaler riksmynt till nyttiga böcker i det
nyetablerade Ljugarns bibliotek. Det motsvarade nära en årslön för en
poststationsföreståndare.
Tiljander avgick 1867 av hälsoskäl.
---
Johan Viktor Bedoire var född i Västanfors i
Västmanland och hade tidigare bott med sin familj i Dalarna. 1858 bodde han
i Rone och kom sedan till Ljugarn, förmodligen först som tullvaktmästare. Yngsta
dottern föddes på Ljugarn 1862 och 1868 gick äldsta sonen som jungman på Claudelins
'Wilhelmina'.
J V Bedoire efterträdde Tiljander som
tullinspektor 1867. Han sökte också den lediga tjänsten som postexpeditör, men den gick till handelsman O G
Claudelin. Familjen Bedoire lämnade Ljugarn omkring 1872 och flyttade till
Jämtland.
---
Därefter blev Samuel Jacob Lilja tullinspektor
på Ljugarn, c:a 1873-1886. Han var född i Halland och gift med Fredrika
Nordahl från Lärbro. Paret fick tre barn under tiden här. Som tullinspektor
hörde han till höginkomsttagarna i samhället. S J Lilja hade 1885 en lön
på 1500 kr, ungefär samma årsförtjänst som handelsman Lutteman.
---
Carl Rudolf Svensson var inte trettio fyllda
när han trädde i tjänst som tulluppsyningsman på Ljugarn 1887. Han var
född i Visby och gift med Hedvig Ada Hermanna Rondahl från Östergarn. Två
söner föddes på Ljugarn. En ogift syster till Carl Rudolf räknades också
in i hushållet. C R Svensson stannade fyra år.
---
Fredric Bolling var född i Othem. Direkt efter
studenten 1882 började han vid Tullverket och blev sedan tulluppsyningsman
på Ljugarn 1891-1895. Hustrun Anna Broander var född i Rone. Äldsta
sönerna Arne och Eric föddes på Ljugarn.
Familjen Bolling flyttade 1895 till Vifstavarv
strax utanför Timrå, någon mil norr om Sundsvall. Med till norrland följde
pigan, ljugarnsflickan Ida Helena Östergren (Strandridarevägen 8), som sedan blev bosatt där. Fredric Bolling
avancerade och blev överuppsyningsman i Sundsvall 1897.
---
Runt 1900 bodde tulluppsyningsman Gustaf
Fridolf Jansson i nya tullhuset. Han kom från Dalarö utanför Stockholm och
hans hustru Ingeborg var född i Nyköping. Här nedan familjens två barn
födda på Ljugarn, sonen Kjell Fridolf född 1900, lillasyster ett par år
yngre.
---
Ljugarns
siste tullinspektor hette Erik Albin Sjöberg bördig från Sandhamn. Han saknade syn på ena
ögat vilket kunde försvåra avståndsbedömningen då han om sommarkvällarna var
ute och kastade varpa med andra ljugarnsherrar. När det vintertid råkade bli en period med gnistrande
vinterföre fick Janne Wiberg (Storvägen 25) ta fram häst och släde och skjutsa paret
Sjöberg upp till Skansen ovanför Hallute backe och ibland vidare mot Ardre. Där for de, en gång varje år,
med facklor i händerna och med nysnön yrande efter ekipaget.
Albin Sjöberg slutade 1926. Därefter blev
tullsysslan mer sporadiskt bemannad eller upprätthölls av kustbevakningens
folk.
---
Notarie Åberg bodde en tid i nya tullhuset
innan han flyttade in i Gula gården.
---
På 1930-talet fick Aron Bark, pensionerad
fyrmästare från Hoburgen, hyra det då tomma tullhuset och bodde där till
omkring 1960. Arons son Gustav Adolf tjänstgjorde som tullman någon period på 30-talet.
Sommartid bodde Gustav Adolf i den gamla Strandridaregården. Nedan syns
fyrmästaren, hans fru och sonen.
---
Sedan 1966 är tullhuset ett av Svenska Turistföreningens vandrarhem.
Källor: Gotlands fasta postanstalter genom
tiderna, del 3. (Sällskapet Poste Gutensis, Visby/Stig Högström). Folkräkningen
1890 och 1900 (Arkion. Betaltjänst på internet). Gotländsk släktbok
(Emil Nyberg, 1938). Ljugarn - en lanthamn bland lanthamnar (Sven Gerentz. Från
gutabygd 2001, Gotlands Hembygdsförenings förlag, ISSN 0349-9278). Ljugarn och dess strandridare (L Bergh, H von
Heine, O Monthan, ISBN 91-7400-070-5). Kåseri "Fran Ljaugans gam’ broi"
(Signaturen "Gam' broi", Gotlands Allehanda någon gång på
1960-talet). Elisabet Fernholm (moderns
berättelser, egna minnen). Bilder (beskurna) ur Arnold Garnströms och
Elisabet Fernholms familjealbum.
Sidan uppdaterad: 24 oktober 2004
Copyright © 2001-2011, Jan-Folke Fernholm.
